Skip to main content
”Det bör stå klart för var och en, att mäktiga krafter är i rörelse för att förhindra att sanningen kommer i dagen.”

Att övervaka överheten (1953)

Albert Bonniers Förlag, 1953

Sakprosa som innehåller artiklar och föredrag om det svenska rättssamhällets kris. Tidsperioden är 1950–1953. I förordet påpekas att i de fall där strykningar i artiklarna varit nödvändiga före publiceringen i pressen har den ursprungliga versionen återställts. Det gäller särskilt ett avsnitt i Frågetecken inför Kejnebetänkandet i Dagens Nyheter den 17 juli 1951. Föredragen hölls på Vinterpalatset i Stockholm. Boken domineras av Kejneaffären, men Haijby- och Unman/Lundquistaffären behandlas också.

Kejneaffären: Pastor Karl-Erik Kejne polisanmäler 1948 en lekmannapredikant Malmberg, för att denne utnyttjade unga män, som han åtagit sig att övervaka. Först efter en förnyad skriftlig anmälan 1949 döms Malmberg till fyra månaders straffarbete. Kejne anklagas nu själv för kriminell homosexualitet. Han trakasseras i den så kallade ”knivfällan” och utsätts för ett allvarligt förgiftningsförsök. Några år senare dör Kejne hastigt och man får aldrig veta om ett mord begåtts, eftersom kroppen kremerades omedelbart. Kejnekommissionen som tillsattes 1950 var tänkt att återställa förtroendet för rättsväsendet i landet. Efter nio månader publicerades vissa delar medan det kompletta betänkandet trycktes i ett enda exemplar, som förvaras på Justitiedepartementet. Statsminister Tage Erlander hotade med domstolsprövning om pressen publicerade något av det censurerade.

Haijbyaffären: När Haijbys fru begär skilsmässa anger hon som skäl makens otrohet med kung Gustaf V. Hovet betalar henne för att hon skall ta tillbaka sin begäran. Haijby skickas utomlands och när han återvänder hem tas han in på sinnessjukhus. Hovet och myndigheterna är nämligen rädda för att han skall skriva om sitt förhållande till Gustaf V. En kommission tillsätts för att utröna om myndigheterna agerat rätt. Rapporten hemligstämplas till år 2002. Men redan 1952 kallades chefredaktörerna för landets större tidningar till en konfidentiell överläggning i statsrådsberedningen.

Lundquistaffären/Unmanaffären: Konstnären Gustaf Unman återvänder hem efter en längre utlandsvistelse och upptäcker att hans förmyndare rådman Folke Lundquist förskingrat alla hans tillgångar, både pengar och lösöre. Med hjälp av f.d. överkonstapel Torsten Dahnberg försöker han få reda på vad som hänt. Det får till följd att Lundquist ser till att både Unman och Dahnberg spärras in på sinnessjukhus. Unman blir inspärrad i 17 år. Affären som började på 1930 talet avslutas 1958 med att stadsfiskal Lennart Eliasson ser till att Lundquist döms till avsättning och straffarbete i ett år och sex månader.


I det här fallet var till och med själva hemligstämplandet en hemligstämplad handling.
”Man beundrar den formuleringskonst som har åstadkommit så många intetsägande slutsatser.”