bokcirkeltips

Att diskutera kring Vilhelm Mobergs roman Din stund på jorden

1. Romanen Din stund på jorden skiljer sig i sin uppbyggnad från större delen av Mobergs författarskap genom att inte vara kronologiskt berättad. Enligt vad en forskare kommit fram till är tidsplanen 13 och ca 60 tidsplanskiften kan utskiljas. Vilka är de olika planen? Hur sker övergångarna från ett plan till ett annat? Vad vinner Moberg genom ett sådant arrangemang?

2. Vilken roll spelar begreppet tid i romanen och vilka reflexioner kring detta begrepp gör Albert Carlson? Vilken roll spelar i sammanhanget Sigfrids klocka som Albert får efter broderns död?

3. Romanen har påtagliga självbiografiska inslag, inte minst genom Sigfrid och hans öde, men också genom miljöskildringen. Hur blir Mobergs hembygd synlig i texten? Vilken funktion har den? Vilken roll spelar Bjurbäcken?

4. Vad gör det möjligt att uppfatta Sigfrid som en Kristusgestalt? Vilken koppling finns mellan Sigfrid och Jesus-Jensen? Hur kan de sägas bli parallella figurer?

5. Vilken blir den symboliska innebörden av gäddan och den gyllene ringen? Vad kan motivera att i den kända skildringen av enen (s. 20) läsa in en symbolisk beskrivning av författaren själv?

6. Vatten i olika former spelar en viktig roll i romanen, Bjurbäcken i hemlandet och havet i Albert Carlsons nya land. Vilken blir den symboliska innebörden av dessa vattendrag? Hur låter sig romanens slutrader tolkas?

7. Relationen mellan de båda bröderna är ett centralt inslag i texten, men relationen far och son är också betydelsefull. Hur är den utformad? Vilken roll spelar den?

8. Studera den uppbyggnad kring motsatspar som kännetecknar romanen. Ge exempel på sådana motsatspar. Hur påverkar de tolkningen av texten?

9. Vilhelm Moberg var under större delen av sin levnad pacifist. Hur kommer hans pacifistiska övertygelse till uttryck i Din stund på jorden? Vad gör romanen till ett både personligt och allmängiltigt dokument?

10. Vilken innebörd får romanens titel mot bakgrund av texten? Vilket eller vilka budskap går det att läsa in i texten?

Ingrid Nettervik


Att diskutera kring Vilhelm Mobergs roman Sänkt sedebetyg

1. I vissa uttalanden kan Moberg framstå som en relativt pessimistisk civilisationskritiker. Finns det några inslag i Sänkt sedebetyg som kan tolkas i den riktningen? Hur kommer denna inställning i så fall till uttryck? Vilken funktion har spårvagnen i sammanhanget?

2. Motsättningen mellan stad och land hör till romanens karakteristiska inslag. Hur blir den tydlig i romanen? Vilken funktion har den för handlingen? Hur blir Knuts vantrivsel i storstaden tydlig?

3. Jämför romanens kvinnogestalter. Hur grupperar de sig? Var ligger sympatierna? Låter sig Mobergs eget kvinnoideal anas utifrån romangestalterna? Vilket kvinnoporträtt gör starkast intryck? En särskild roll spelar Hilda Toring. Vad kännetecknar henne och Knuts relation till henne, som vuxen och ung? Vilken syn på prostitutionen ger texten uttryck åt?

4. Vilka upplevelser är särskilt viktiga för den uppväxande ynglingen Knut och vad gör dem viktiga i romantexten?

5. Kärleken hör till romanens centrala motiv. Hur är detta motiv utformat? Vilken syn på kärleken förmedlar texten? De centrala kärleksupplevelserna beskrivs på ett sätt som ansluter sig väl till den unga litterära samtidens sätt att återge kärleksupplevelser. Vitalism eller primitivism är begrepp man kan relatera till i sammanhanget.

6. Vilken roll spelar religionen i romanen? Hur aktualiseras frågor om moral och etik?

7. Resonera kring de självbiografiska inslagen i romanen. Vad går tydligt tillbaka på Mobergs egna barndoms- och ungdomsupplevelser? Några av texterna i Berättelser ur min levnad ger god hjälp.

8. Ge exempel på hur folktro och vidskepelse integrerats i texten.

9. Vad kännetecknar romanens komposition? Vilken effekt får det tillbakablickande perspektivet? Vilket slags berättare använder sig Moberg av? Med vilken effekt?

Ingrid Nettervik


Att diskutera till Vilhelm Mobergs roman Mans kvinna

1. Handlingen i Mans kvinna utspelar sig i Värend på 1790-talet meddelas det på försättsbladet. Det är alltså en historisk roman. Hur förhåller det sig med Moberg krav på sanning i anslutning till den här romanen? Och hur förhåller det sig med vetenskapligheten och trovärdigheten? Vad i romanen är fast förankrat i en historisk verklighet och vad är mera allmängiltigt?

2. Att Mans kvinna är en historisk roman är ställt utom allt tvivel, men är den också något annat? Diskutera romanens genretillhörighet.

3. Märit är ännu ett av Mobergs skarpskurna kvinnoporträtt. Moberg låter henne betraktas av olika personer. Hur påverkar det beskrivningen av henne? Studera hur bilden av henne växer fram genom de andra romangestalternas syn på henne. Hur kan man tänka sig att författaren ville att läsaren skulle uppfatta henne?

4. Två män kämpar om Märit, hennes äkta man Påvel och Håkan, som blev hennes älskare. Vad kännetecknar dessa båda personer och hur låter Moberg deras personligheter framträda? Var kan man tänka sig att författarens sympati låg?

5. Sigvard Mårtensson ser i sin bok om Vilhelm Moberg denna roman främst som ett drama om samvete och moral. Vilka konkreta uttryck tar sig denna moraliska konflikt och hur kan man tänka sig att författaren såg på den? Handlade Märit rätt?

6. Vilken roll spelar den egendomslöse Herman i romanen? Vilken avsikt kan Moberg ha haft med att låta berättarperspektivet vara knutet till honom i romanens början? Vilken blir effekten?

7. Ett viktigt kapitel är det som har rubriken ”Väv på marken”. Vilken funktion har det? Vilken praktisk kunskap förmedlas här och vilken symbolisk innebörd får det blå linet och sedan väven?

8. År 1928 hade den engelska författaren D. H. Lawrences roman Lady Chatterley´s Lover och Artur Lundkvists diktsamling Glöd kommit ut. Båda dessa verk kan sägas predika ett primitivismens och vitalismens evangelium med tonvikt på känslans och sensualismens centrala roll för människan. Vad i romanen kan tyda på att Moberg är påverkad av dessa nya strömningar när han skriver sin roman? I vilka avseenden skiljer sig hans roman från dessa?

9. Mans kvinna kan sägas vara en de starka känslornas roman. Vilka känslor rör det sig om? Hur kommer de i olika sammanhang till uttryck? Gör en motivanalys av romanen. Vilka olika motiv förekommer? Hur är de gestaltade?

Ingrid Nettervik


 

Att diskutera i anslutning till skådespelen Domaren och Marknadsafton

1. Under 1950-talet engagerade sig Vilhelm Moberg i flera fall av rättsövergrepp från myndigheter på enskilda personer. Vilka verkliga förhållanden bygger Vilhelm Moberg på och hur blir denna verklighet synlig i dramat Domaren?

2. Läs den satiriska romanen Det gamla riket och jämför med Domaren. Vilka beröringspunkter har de båda verken?

3. Vilket är Mobergs verkliga ärende och hur blir hans avsikter tydliga i Domaren?

4. Hur är de satiriska inslagen i Domaren utformade och vari består de?

5. Kan någon person i Domaren uppfattas som Vilhelm Mobergs alter ego? Vem eller vilka spelar rollen av sanningssägare. Ge exempel på några välformulerade sanningar i texten.

6. Varför är det, enligt hur det framställs i Domaren, så omöjligt att få rättvisa i ett ärende där en myndighetsperson så tydligt begått fel?

7. Reflektera över namnet på domaren, Cunning. Kan Moberg ha valt det med någon särskild baktanke?

8. Fundera över scenanvisningarnas utformning i de båda skådespelen. Föranleder de någon reflektion. Kan man dra paralleller mellan dem? I så fall vilka?

9. Domaren och Marknadsafton är mycket olika med tanke på ämne och ton. Finns det ändå något i dem som gör att man kan påstå att de är typiskt mobergska? Har det något gemensamt? Vilken är den viktiga skillnaden mellan dem?

10. Kvinnans list överstiger mannens förstånd, brukar man säga. Hur kan detta ordspråk sägas bli besannat genom Mobergs pjäs Marknadsafton?

11. Vad kännetecknar replikskiftet i Marknadsafton? Vad kan det vara som gör detta till Mobergs kanske mest spelade och uppskattade skådespel?

Ingrid Nettervik


Raskens

Är du en inbiten Vilhelm Moberg-fantast? Har du aldrig läst Moberg? Längtar du efter att läsa en Moberg-roman? Eller har du sett tv-serien och vill veta om boken är lika bra, eller kanske bättre? 1927 kom Vilhelm Mobergs genombrottsroman Raskens – en soldatfamiljs historia, och 2017 var det 90 år sedan vi för första gången fick stifta bekantskap med 132 Rask vid Konga kompani och hans maka Ida. Samla ihop nya och gamla vänner och läs Raskens tillsammans, och ta del av livet som indelt soldat i 1800-talets Sverige.

Till er hjälp har Vilhelm Moberg-sällskapet sammanställt material som kan användas som inspiration inför och under läsningen.
Här finns bakgrundshistorik, studiefrågor, ett enkelt quiz och litteraturtips kring Raskens och Vilhelm Mobergs författarskap.

läs mer

Annonser