– Du Anners Petter är som cheviot – men du Johan är som mollskinn!
– Du Anners Petter är som cheviot – men du Johan är som mollskinn!
Kategori Verk: Romaner
Adolf sätter fötterna i sina träskor, tar en bytta i vardera handen och går med långsamma steg neråt lagårn.
Adolf sätter fötterna i sina träskor, tar en bytta i vardera handen och går med långsamma steg neråt lagårn.
Flera ting äro givna människan till tröst. En söker sig till bibelns blad, en annan till brännvinet, en tredje till frestande kvinnobröst.
Flera ting äro givna människan till tröst. En söker sig till bibelns blad, en annan till brännvinet, en tredje till frestande kvinnobröst.
Sömnen flydde inte den, som begagnade kroppen till det som den var skapad för.
Sömnen flydde inte den, som begagnade kroppen till det som den var skapad för.
Hon gick här ännu i åtrå och bävan – hon trådde efter detsamma som hon bävade för.
Hon gick här ännu i åtrå och bävan – hon trådde efter detsamma som hon bävade för.
Adolf i Ulvaskog hade ett talesätt: Han knöt händerna hårt om sitt, så hårt, att ingenting skulle slippa ur dem.
Adolf i Ulvaskog hade ett talesätt: Han knöt händerna hårt om sitt, så hårt, att ingenting skulle slippa ur dem.
Adolf rättade sig inte efter någon, han brydde sig inte om dem, som bodde utanför hans hemman.
Adolf rättade sig inte efter någon, han brydde sig inte om dem, som bodde utanför hans hemman.
Ha inte så möcke lek å löje för dej i ongdomen, att du blir tvungen att va allvarsam i all din tid sen!
Ha inte så möcke lek å löje för dej i ongdomen, att du blir tvungen att va allvarsam i all din tid sen!
Ty det som ledde till ont måste vara ont, om det fanns någon reda i världen.
Ty det som ledde till ont måste vara ont, om det fanns någon reda i världen.
Människan beredde själv sin sällhet, beredde själv sitt elände.
Människan beredde själv sin sällhet, beredde själv sitt elände.