Ja se, så var det: om en människa inte hade några bekymmer, så fick hon brått att skaffa sig.
Ja se, så var det: om en människa inte hade några bekymmer, så fick hon brått att skaffa sig.
Kategori Verk: Romaner
– Knävlar i dig, pojken min! grymtade han. Du har bringa å bröst som duger, å talg i tummarna har du också!
– Knävlar i dig, pojken min! grymtade han. Du har bringa å bröst som duger, å talg i tummarna har du också!
Förresten var hon inte så värst illa berörd av att man slogs för hennes skull – bara man slogs lagom och intet förskräckligt hände.
Förresten var hon inte så värst illa berörd av att man slogs för hennes skull – bara man slogs lagom och intet förskräckligt hände.
Det luktade gott från ängar och mader, där det nyslagna höet låg på breda och torkade, och det kom starka dofter av torr klöver och timotej från lador och slinder, där det redan inbärgade vallhöet fick lufta sig för vidöppna dörrar.
Det luktade gott från ängar och mader, där det nyslagna höet låg på breda och torkade, och det kom starka dofter av torr klöver och timotej från lador och slinder, där det redan inbärgade vallhöet fick lufta sig för vidöppna dörrar.
Sida vid sida och hand i hand gingo Gottfrid och Karin upp mot bröllopsgården. Så skulle de vandra tillsammans över livets leende blomsterängar och solbelysta gläntor.
Sida vid sida och hand i hand gingo Gottfrid och Karin upp mot bröllopsgården. Så skulle de vandra tillsammans över livets leende blomsterängar och solbelysta gläntor.
Inte var det hans fel, att han fötts till världen med arvsynd och sedan handlat så som hans förstånd funnit lämpligast?
Inte var det hans fel, att han fötts till världen med arvsynd och sedan handlat så som hans förstånd funnit lämpligast?
Karins och Gottfrids kärlek hade knoppats i kapp med sommarens blommor och var nu redo att slå ut sina röda kronblad, färgade av det unga, livsvarma blodet.
Karins och Gottfrids kärlek hade knoppats i kapp med sommarens blommor och var nu redo att slå ut sina röda kronblad, färgade av det unga, livsvarma blodet.
Karin liknar inte sin far mer än duvan liknar höken, ska jag säga.
Karin liknar inte sin far mer än duvan liknar höken, ska jag säga.
Storbonden får nog sota för sina synder, om inte här i världen, så säkerligen i evigheten.
Storbonden får nog sota för sina synder, om inte här i världen, så säkerligen i evigheten.
Förrädarland (1967)
En historisk roman med handlingen förlagd till 1500-talet. Den handlar om folket på bägge sidor om dåvarande riksgränsen mellan Sverige och Danmark vid Lyckebyån (Furubäcken i romanen). Temat är att bevara freden och neka kriget. Vem som är svensk och vem som är dansk bryr sig människorna inte om. De lever i sämja, och bönderna på ömse sidor om gränsen delar betesmarker och kvarn och gifter sig över gränserna. De sluter sin egen sockenfred, även när Sverige och Danmark ligger i krig med varandra. Problemen uppstår när svenske härskaren kräver härtåg mot danskarna. Den som inte följer förordningen betraktas som förrädare. Huvudpersonerna är Ingela på ena sidan om gränsen och Lasse på den andra sidan. En viktig roll spelar även fader Niklas, kyrkoherden i Vissefjärda. Kriget och grymheterna i dess fotspår är ett viktigt inslag i berättelsen.