Kategori Verk: Romaner

Berättelsen om den sextiofyraårige svensk-amerikanen och förre fastighetsmäklaren Albert Carlson som efter fyrtiotvå år i Amerika år 1962 ser tillbaka på sitt liv och sin småländska barndom. Han har dragit sig tillbaka och bor på ett hotellrum i Laguna Beach i Kalifornien där han är materiellt försörjd men grubblar över tillvaron. Han har varit gift två gånger men lever nu ensam. Albert minns särskilt samvaron med sin bror Sigfrid, som dog 1912 nitton år gammal när Albert var fjorton år. Sigfrid ådrog sig en dödlig sjukdom sedan han vägrat lyda order och i sträng vinterkyla lagt sig ner i en snödriva, detta för att slippa lära sig döda i militärutbildningen. Albert besöker hembygden en sista gång ett halvt sekel efter Sigfrids död, och sorgen över brodern är ännu stark i honom. Berättelsen handlar om Alberts försök att finna försoning och frid.

En satirisk roman med mycket tydliga kopplingar till den samtida så kallade rättsrötan i Sverige. Notarie Per Urban Secretessius reser till landet Idyllien för att undersöka rättsväsendet där.

Tredje delen i utvandrarserien består av tre avsnitt. I det första berättas om livet på den utvidgade gården. Tre år har gått. Karl Oskar och hans familj får en svensk granne, paret Olausson. Vänskapen tar dock slut när dessa avråder från umgänge med Ulrika för att hon är baptist. De svenska nybyggarna ser ut en begravningsplats. Karl Oskar tvingas slakta oxen Starkodder i svår snöstorm för att rädda livet på sonen Johan. Andra avsnittet handlar om lillebror Robert som återvänder hem från sin guldsökarfärd. Arvids och Roberts upplevelser beskrivs genom vad Roberts sjuka öra berättar för honom. Arvid har dött, och Robert har lurats att växla sitt guld i värdelösa sedlar. Robert dör vid en bäck i skogen. I tredje avsnittet ligger fokus på Kristina. Hon har svårt att komma över sin hemlängtan. Efter sina många barnsängar är hon rädd för att bli gravid på nytt och ber till Gud att hon ska slippa. Hon börjar tvivla på att Gud finns, eftersom han inte hör hennes böner. Hon blir gravid och får missfall. Hon försonar sig dock till sist med sitt öde.

Andra delen i utvandrarserien berättar om hur de svenska invandrarna midsommaraftonen 1850 anländer med briggen Charlotta till New York och börjar den tvåhundrafemtio mil långa färden i Amerika mot sitt nya hem. Med tåg, flodbåt och ångskepp reser de mot Minnesota där de bygger sina hem på obruten mark. De slår ner sina bopålar vid stranden av sjön Ki-Chi-Saga och börjar sitt nya liv som bönder i Amerika. Karl Oskar ser framåt och gläder sig åt att få odla den bördiga jorden, men Kristina blir inte fri från sin hemlängtan.

Den första delen av fyra om utvandrarna från Ljuder i Småland till Nordamerika på 1840-talet fram till ankomsten i New York midsommaraftonen 1850. Romanen skildrar bakgrunden till utvandringen med fattigdom och religionstvång samt hoppet om ett bättre liv. Karl Oskar Nilsson och Kristina Johansdotter hör till de första att besluta sig för att utvandra efter det att deras äldsta dotter Anna dött då hon förätit sig på gröt efter en vinter av hunger och nöd. Romanen skildrar också den dramatiska båtfärden över Atlanten till det nya landet i väster.

Soldatsonen Valter Sträng kommer i sin tidiga ungdom, under arbete på glasbruk, i kontakt med nykterhets- och arbetarrörelsen. Han blir en klasskämpe. Det hårda kroppsarbetets villkor prövar han i ett torvkörarlag och som skogsarbetare, innan han får möjlighet att studera på folkhögskola och läroverk. Han får anställning som journalistvolontär, en ”det fria ordets tjänare”, men det är författare han vill bli, småfolkets skildrare. Romanen är ingen självbiografi, men innehåller självbiografiska inslag.

Berättelsen om hur en bondby i Värend på 1650-talet förtrycks av överheten. Handlingen utspelar sig i Brändebols by, bestående av tolv gårdar. Herren Klewen har friköpt en mil runt herrgården av drottning Kristina. Inom denna mil har han nu själv rätt att driva in skatter efter eget behag. Den urgamla friheten att bestämma över sin egen mark har nu tagits ifrån bönderna i byn. En bonde sätter sig till motvärn – Ragnar Svedje. De övriga ger vika för överheten och fogar sig och tvingas nu utföra dagsverken på herrgården Ubbetorp. Romanen handlar också på djupet om den tyska ockupationen av Danmark och Norge och formar sig till en kritik av den svenska eftergivenhetspolitiken under andra världskriget.

Tredje delen av romanen om Knut Toring inleds 1938. Dottern Kajsa flyttar till Knut i Lidalycke. Byn är på väg att moderniseras och Knut arbetar hårt för att bidra till byns blomstring som skall få ungdomen att stanna kvar. Han delar sin tid mellan dagsverken i jordbruket och skrivarbete, medan krigshotet skuggar Europa. Hans dröm är att både arbetet med jorden och den intellektuella aktiviteten skall rymmas i det nya liv han inrättat i Lidalycke.