Andra delen av romanen om Knut Toring inleds i Stockholm där Knut skiljer sig från sin hustru och flyttar tillbaka till sin barndomsby Lidalycke. Där försörjer han sig först som dagsverkare och blir sedan arrendetorpare vid Lyckemålen. Han upptäcker hur byn förändrats under hans bortovaro. Byn har avfolkats och de unga vill inte stanna kvar. Men Knut möter en eldsjäl i den unga bondkvinnan Betty som vill fortsätta driva sin gård och få bygden att leva.
Första delen av tre om Knut Toring. En berättelse om bondsonen Knut som bott femton år i Stockholm där han känner allt större vantrivsel med sitt borgerliga medelklassliv. Han arbetar som redaktör på veckotidningen Fristunden som publicerar undermåliga noveller. I trettiofemårsåldern återvänder han till sin småländska hemby. Del 1 inleds i Stockholm och beskriver därefter en tillbakablick på Knuts barndom och uppväxt i Lidalycke. I byn drömmer pojken om stadens alla möjligheter. Sänkt sedebetyg slutar då den unge Knut beslutat sig för att flytta till Stockholm.
Med undertiteln ”roman från Värend på 1790-talet” placerar Moberg handlingen i tid och rum. Mans kvinna är en historisk roman men också ett triangeldrama. Den 20-åriga Märit tackar ja till att bli bonden Påvels hustru. Han är en skötsam bonde, nyinflyttad från Ljuder till Hägerbäcks by, men några varma känslor för honom har inte Märit. Den som får hennes kärlek är den skuldsatte grannen Håkan, som missköter sin gård. När Märit blir med barn framkallar hon missfall för att hon inte vet vem som är far till barnet, Påvel eller Håkan. Håkans svartsjuka piga anar vad som pågår och skvallrar för Påvel, som gillrar en fälla för de älskande. Håkan lämnar sin gård och blir skoggångare. Till sist väljer Märit kärleken framför den materiella tryggheten. Hon lämnar nattetid hemmet för att söka sig till Håkan i skogen.
Samhällskritisk roman från depressionsåret 1931 som innehåller en skarp vidräkning med svindel och ekonomiska spekulationer hos invånarna i Allmänninge municipalsamhälle. Läsarna får bekanta sig med Allmänninge genom att följa med redaktör Valfrid Sterner på hans nyhetsjakt. En resa som börjar och slutar med direktör A.P. Rosell, Allmänninges store man, och hans tragiska livslögner. Bakom Allmänninge döljer sig Alvesta, där Vilhelm Moberg under några år var anställd som lokalredaktör för Nya Växjöbladet.
Detta är den andra av de två romanerna om Adolf i Ulvaskog. Det har gått dryga tiotalet år sedan handlingen slutade i den första delen. Snart bryter första världskriget ut. Adolf är änkeman med två hemmaboende söner och döttrar. Han sätter sig emot nymodigheter som utdikning och elektricitet och vägrar visa sina barn den uppskattning de förtjänar. Ett efter ett lämnar barnen gården, och till sist är bara yngsta dottern Mari kvar. När det visar sig att även hon vill lämna hemmet för att resa till Stockholm och sin kusin Gärda, som Adolf fått veta är prostituerad, sätter han stopp för hennes resa genom att sista natten före resan skjuta henne. Han knyter sina händer så hårt om sin egendom att han mister allt. De båda romanerna tillsammans kan liknas vid ett antikt ödesdrama.
Långt från landsvägen är första delen av två om Adolf i Ulvaskog. Som äldste sonen får han ta över gården när fadern plötsligt dör. När de andra syskonen vill få ut sitt arv tvingas han skuldsätta hemmanet. Han arbetar hårt från morgon till kväll och unnar sig vila bara på söndagen. Så träffar han nämndemansdottern Emma och friar till henne men anses inte fin nog, fastän hon bär på hans barn. Barnet föds i lönndom och skickas bort. Till sist godtas Adolf som måg och det blir ett storstilat bröllop. Det föds fyra barn, men när Adolf vill ha hem den förstfödde sonen kommer det fram att Emma dränkt sin nyfödde son. Natten efter bekännelsen tar hon sitt eget liv. Det vardagliga livet på en mindre bondgård under slutet av 1800-talet beskrivs ingående med sådd, skörd, slåtteröl och bröllopsfest.
Romanen har kallats Vilhelm Mobergs andra debut; den första han skrev under eget namn. Huvudpersonerna är Gustav, som får soldatnamnet Rask, och Ida, hans hustru. Som framgår av titeln handlar romanen mera om det slitsamma arbetet för brödfödan på torpet än om soldatens liv i fält. På flykt undan rättvisan stöter drängen Gustav ihop med pigan Ida som räfsar hö. Gustav hamnar sedan på ett rekryteringsmöte och blir antagen som soldat med namnet Rask på roten 132 Momåla. Han övertar företrädarens torp och gifter sig med Ida. Till fiende får han Oskar, sonen till bonden där Ida tjänat piga och som vill ha henne till hustru. Rasken och Ida är båda strävsamma arbetare, som trots motgångar får livet att fungera. De får nio söner, varav en dör i späd ålder. Till de dramatiska händelserna hör att Ida frestas av en knalle att köpa ett fint klänningstyg men driver bort honom med ett vedträ när det går upp för henne vad han vill ha för slags betalning, och att sonen Axel gör Oskars dotter Ingrid med barn och blir ihjälslagen av Oskar. Rasken börjar gå till Nergårds Anna som föder hans dotter. Till sist dör Rasken i kallbrand, som han ådragit sig efter att ha lånat ut sina goda stövlar till gamle soldatkamraten Klang och förfrusit sina fötter på vägen hem, sedan Anna vägrat släppa in honom.
Vilhelm Mobergs första tryckta roman, under pseudonymen Ville i Momåla. Den gick först som följetong i Wadstena Läns Tidning men trycktes sedan på Elanders Boktryckeri i Göteborg. Kärleksroman i bondemiljö. Gottfrid, torparson, och Karin, enda dottern till rik storbonde, älskar varandra. Hennes far, som svurit falskt gentemot Gottfrids far för att bli ägare till en värdefull slåtteräng, kan inte tänka sig Gottfrid som måg, men allt går inte som storbonden har tänkt sig.