Kategori Verk: Romaner

Här var borta för Kristina – Sverige var hemma. Det skulle ha varit tvärtom: Ställena skulle ha bytt plats.

Karl Oskar Nilsson sov djupt och gott under sin första natt vid stranden av sjön Ki-Chi-Saga, där han skulle börja bondens liv från början.

Han hade spetsat till en lång furugren, och på öppna ställen stack han ner grenen i marken och mätte matjordens djup.

Karl Oskar grät osynligt på detta sätt – han grät som en man.

Och minnet av hennes första dag på Amerikas jord skulle sedan alltid vara förknippat med söt mjölk och färskt vetebröd, med mjölk och vetebullar.

Nya världen rymde jord av oändliga vidder, men saknade människor. Gamla världen var överfylld av människor, som saknade jord.

Utvandrarna var en seglande karavan; deras skepp var den gungande kamelen, som bar dem över denna ofruktbara och tomma öken, denna vattnets vida trakt, som kallades Atlantiska Oceanen.

Kanske någon eller några i sällskapet skulle komma tillbaka till hemorten igen, ingen visste?

Denna kistas fyra ekväggar skulle under de tusen milens resa omsluta och bevara det oumbärliga, som de skulle medföra, åt dessa plankor skulle de anförtro nästan all sin egendom.

Redan första veckan på Nybacken fattade Robert sitt beslut: Han skulle rymma från alla sina husbönder, människor som djur.