Sida vid sida och hand i hand gingo Gottfrid och Karin upp mot bröllopsgården. Så skulle de vandra tillsammans över livets leende blomsterängar och solbelysta gläntor.
Den makten är min under den kortaste natten. Den skall vara min så länge jorden skyddar och omsluter mina ådror i djupet, och så länge jag rinner upp här nedanför kullen.