Att diskutera i anslutning till skådespelen Domaren och Marknadsafton

1. Under 1950-talet engagerade sig Vilhelm Moberg i flera fall av rättsövergrepp från myndigheter på enskilda personer. Vilka verkliga förhållanden bygger Vilhelm Moberg på och hur blir denna verklighet synlig i dramat Domaren?

2. Läs den satiriska romanen Det gamla riket och jämför med Domaren. Vilka beröringspunkter har de båda verken?

3. Vilket är Mobergs verkliga ärende och hur blir hans avsikter tydliga i Domaren?

4. Hur är de satiriska inslagen i Domaren utformade och vari består de?

5. Kan någon person i Domaren uppfattas som Vilhelm Mobergs alter ego? Vem eller vilka spelar rollen av sanningssägare. Ge exempel på några välformulerade sanningar i texten.

6. Varför är det, enligt hur det framställs i Domaren, så omöjligt att få rättvisa i ett ärende där en myndighetsperson så tydligt begått fel?

7. Reflektera över namnet på domaren, Cunning. Kan Moberg ha valt det med någon särskild baktanke?

8. Fundera över scenanvisningarnas utformning i de båda skådespelen. Föranleder de någon reflektion. Kan man dra paralleller mellan dem? I så fall vilka?

9. Domaren och Marknadsafton är mycket olika med tanke på ämne och ton. Finns det ändå något i dem som gör att man kan påstå att de är typiskt mobergska? Har det något gemensamt? Vilken är den viktiga skillnaden mellan dem?

10. Kvinnans list överstiger mannens förstånd, brukar man säga. Hur kan detta ordspråk sägas bli besannat genom Mobergs pjäs Marknadsafton?

11. Vad kännetecknar replikskiftet i Marknadsafton? Vad kan det vara som gör detta till Mobergs kanske mest spelade och uppskattade skådespel?