”När gränsen drogs emellan rikena och den eviga freden slöts, då upphörde de härliga, kungalösa tiderna; då bör jade det eviga kriget.”

Förrädarland (1967)

Albert Bonniers Förlag, 1967

En historisk roman med handlingen förlagd till 1500-talet. Den handlar om folket på bägge sidor om dåvarande riksgränsen mellan Sverige och Danmark vid Lyckebyån (Furubäcken i romanen). Temat är att bevara freden och neka kriget. Vem som är svensk och vem som är dansk bryr sig människorna inte om. De lever i sämja, och bönderna på ömse sidor om gränsen delar betesmarker och kvarn och gifter sig över gränserna. De sluter sin egen sockenfred, även när Sverige och Danmark ligger i krig med varandra. Problemen uppstår när svenske härskaren kräver härtåg mot danskarna. Den som inte följer förordningen betraktas som förrädare. Huvudpersonerna är Ingela på ena sidan om gränsen och Lasse på den andra sidan. En viktig roll spelar även fader Niklas, kyrkoherden i Vissefjärda. Kriget och grymheterna i dess fotspår är ett viktigt inslag i berättelsen.

Jag är vatten, jag är begynnelsen.

Under släktenas gång över världen var jag länge ett fredens vatten, och människorna byggde bro över mig.

jag blev bäcken som åtskilde dem, föräldrar från barn, släkt från släkt, frände från frände, vän från vän.

”Under senaste året hade de onda buden norrifrån kommit tätt.”