Han hungrade och törstade efter rättvisa för småstugornas och träskornas folk, för kamraterna i knoget, för sig själv och alla.
Orden reste sig hoppfullt trotsiga, de stod där på papperet så raka i ryggen, de var fulla av en okuvlig tro: ”Jorderiket är vårt”.
Sigfrid Segerhuva – Om Vilhelm Mobergs opublicerade roman Ola Holmgren (200:-)